- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
142

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Swa væn iomfru ær ey nu til
ok aldre skal fødhas ij vara dagha;
thy ma iak mik sarlika klagha.


Öfvers.: Jag var född och denna mö på en (och samma) dag. Hvar
för fingo vi ej dö också vi båda på en (och samma) tid. Hennes död
kom öfver mig allt för snart. Hvad jag nu vidare säga vill (det är): en
så vän jungfru finnes nu ej till och skall aldrig födas i våra dagar;
därför må jag mig bittert beklaga.

Ur Gamla ordspråk anföra vi:

Mæd lagh skal man land byggia.
(= Med lag skall man land bygga).
Thæn pungir ær tombir, som annars pænninga æru i.
(= Den pung är tom, som en annans penningar äro i).
Thæth ær godt ath simma, tha annar haldir huwudhith vppe.
(= Det är lätt att simma, då en annan håller hufvudet uppe).
Thæth ær siælsynth ath se hwitan rampn.
(= Det är sällsynt att se en hvit korp).
Mange bækkia okh sma gøra stora aa.
(= Många bäckar och små göra en stor å).
Æ hwarth hæghrin flyghir, tha følghir honom stiærtin.
(= Öfverallt hvart hägern flyger, följer honom stjärten).
Thæt dughir ey ath gylla, som ey ær gul wærth.
(= Det duger ej att förgylla, som ej är guld värdt).
Kombir thu til vlwa, tha thiwth som the!
(= Kommer du till ulfvar, då tjut som de!)
Man skal ey gifnom hæste i mun see.
(= Man skall ej gifven häst i munnen se).
Bætræ ær een fughil i hænde æn fyre i skoghe.
(= Bättre en fågel i hand än fyra i skogen).


I Karlskrönikan får den i det hela taget ganska
beskedlige och välvillige konung Kristoffer denna mindre
vackra orlofssedel:

Konung Cristoffer war medelmota høgh
oc j ondom radom sløgh;
hans fadher hertig i Beyera landh,
hans modher hertigadotter aff pomerske strandh.
Han war ganst feet a liff.
Hwat han kunne nogra skynda til kiff,
ther om lagde han sik all win.
Han war ganst hastog j sit sin;
mest alla nætther offuer mynnat drak.
Skørhet oc bøffnerj war mest hans snak.
Bøffuerj at øffua war hans sid,
swæria oc dobla war oc hans idh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/madermal/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free