- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
122

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(före palatala vokaler) sammanfaller i uttalet med förbindelsen
sti (före vokal), så att till ex. skæl (= skäl) och stiæl (= stjäl)
från och med denna tid uttalas lika. En själffallen slutsats
af det nu sagda är, att likaså öfvergå nu förbindelserna gi,
ki och ski till dj-, tj- och s + tj-ljud, såsom t. ex. i giuta,
kiusa (= välja), skiorta etc. Däremot behåller ännu
förbindelsen si (före vokal) sitt gamla uttal, d. v. s. s + j såsom
nu i halsjärn, lösgifva etc, och det nu så ytterst vanliga
sch-ljudet finnes ej ännu.[1]

I obetonad ställning efter vokal — men i motsats till
förhållandet i danskan aldrig eljest — öfvergår under denna
period äfven k till gh. Härigenom förklaras sådana
företeelser som Sveriki > Sverighe, taka > tagha (i sådana
förbindelser som taga ut, taga upp, taga vid etc.) samt vidare
pronomina iak > iagh, mik > migh, þik > þigh och sik
> sigh, alldenstund dessa pronomina i satssammanhanget
oftast stodo obetonade.

Rörande formläran vilja vi endast nämna, att redan mot
slutet af denna period börjar den gamla böjningen att gå
sönder, en företeelse, som framträder än tydligare under
följande tidsskede och hvilken vi därför i nästa kapitel skola
närmare betrakta. Vi inskränka oss därför nu blott till att
nämna, att det oböjliga relativ-pronominet ær vid slutet af
detta tidehvarf är fullkomligt utträngdt af det äfven förut
brukliga, likbetydande sum, som, samt att den bestämda
artikeln þæn eller hin[2] framför adjektiv liksom ock den
obestämda artikeln en nu allt mer komma i bruk.

*     *
*



[1] För öfversiktlighetens skull vilja vi ordna dessa ljudöfvergångar på
följande sätt:
1) g (före palatala vokaler) och gi > dj. Ex. giva, giuta. j-ljud i nsv. tid.
2) k ( »         »         »        ) » ki > tj. » känna, kiusa.
3) sk ( »         »         »        ) » ski > s + tj » skæl, skiorta. sch-ljud i nsv. tid.
4) ( »         »         »        ) sti = stiæl.
5) si = s + j » siæl.

[2] Ännu kvarlefvande i ’hin håle’ — dialektiskt uttal af ’hin hårde’
(= den onde) samt i hinsidan etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/madermal/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free