- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
112

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andliga lifvet i Norden ända till Reformationen. Och äfven
i rent språkligt hänseende har hon härigenom ock varit af
stor betydelse, emedan genom Vadstena kloster östgötadialekten
fick ett stort inflytande på det under detta och följande
tidehvarf allt mer utbildade och fixerade riksspråket.

Vi ha härmed redogjort för de från språklig synpunkt
viktigaste litterära minnesmärken vi ega från denna period.
Men det är intet tvifvel om, att ej den på svenska affattade
litteraturen under Folkungatiden varit vida större och
rikare. Vi veta nämligen, att under densamma författades
äfven flera historiska och romantiska arbeten, såsom till ex.
Erikskrönikan och de från utländska original öfversatta
rimmade riddardikter, man vanligen kallar för Eufemiavisorna
m. fl., men som dessa blott finnas bevarade i handskrifter
från följande tidsskede, förbigå vi dem här.

*     *
*



Vi meddela i stället en liten öfversikt af de viktigaste
förändringar, som i vårt modersmål inträffat under
öfvergångstiden mellan den förra och denna period.

Redan i det närmaste fullgångna, när vår litteratur i
egentlig mening begynner, tyckas följande vara:

Mellan en konsonant och följande r i slutljud har
utvecklat sig en s. k. hjälpvokal eller — med en från
sanskrit lånad term — svarabhakti-vokal. Ljudvärdet af
densamma tycks ha varit ganska växlande och i viss mån
beroende af föregående vokals kvalitet. Vi återgifva den här
i öfverensstämmelse med vårt nysvenska beteckningssätt med
e. Denna svarabhaktivokal finnes ej i isländskan (ej heller
i forngutniskan) och tyckes ha utbildat sig i vårt språk just
under öfvergångstiden mellan den föregående och denna
period. Så till ex. motsvaras nom. sing. isl. dagr af fsv.
dagher,[1] isl. gestr af fsv. gæster, nom.-ack. plur. isl. hendr
af fsv. hænder, 3 pers. ind. sing. pres. isl. bindr af fsv.
binder, isl. grípr af fsv. griper o. s. v.

[1] Vi använda hädanefter i öfverensstämmelse med den fsv. ortografin
digrafen gh för att beteckna det spirantiska med γ ofvan återgifna
språkljudet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/madermal/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free