Grunddragen af modersmålets historia / 86 (1898) Author: Karl Ljungstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den yngre runraden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändock ganska litet, ity att de vanligen blott underrätta oss
om, att ’den och den reste denna sten efter den och den.
Gud hjälpe hans själ’ o. s. v. Mer eller mindre varierad
återkommer nämligen denna fras på ett stort antal af våra
runstenar, och härigenom blir det ordförråd de bevarat
mindre än man i förstone skulle tro. Härifrån gifves det väl
åtskilliga betydande undantag, men de verkligt gifvande
inskrifterna äro i alla fall jämförelsevis fåtaliga.

Vidare är denna källa ganska grumlig, ity att många af
våra runurkunder ännu ej äro fullt tolkade, ett förhållande,
som beror på en mängd omständigheter.

Våra runinskrifter äro — med få undantag — samtliga
ristade med det yngre, specifikt nordiska runalfabet, hvilket
under Vikingatiden småningom uppkommit ur den äldre
runraden. Detta yngre runalfabet består emellertid blott af
16 runor och åtskilliga af dessa måste till följd häraf
beteckna flera olika språkljud.

I sin normala gestalt torde den yngre runraden kunna
anses ha följande utseende:

ᚠ

ᚢ

ᚦ

ᚭ

ᚱ

ᚴ

:

ᚼ

ᚾ

ᛁ

ᛅ

ᛋ

:

ᛏ

ᛒ

ᛚ

ᛠ

ᛣ

f

u

þ

o

r

k

h

n

i

a

s

t

b

l

m

R,

men härjämte finnes det en mångfald varianter, hvilka
stundom i ej ringa grad försvåra tolkningen. Så till ex. kan ᛅ
ibland ha variantformen ᚾ och således sammanfalla med
n-runan o. s. v.

På grund af runornas ringa antal måste — sade vi —
en och samma runa ofta nog beteckna flera olika språkljud.
Så betyder till ex. ᚢ ej blott u, utan äfven o, y, ø och w,
ᛁ både i och e (senare äfven ä), ᛅ både a och ä o. s. v. och
en omedelbar följd häraf är naturligtvis den, att det nyss
omnämda i-omljudet i regeln ej kan synas i våra
runinskrifter. Vidare betecknar ᛏ både t och d, ᚦ både þ och ð,
ᚠ både f och v etc. etc. Härtill kommer ock bland annat,
att nasal i regeln ej utskrifves framför s. k. explosivljud
(p, t, k, b, d, g), hvadan till ex. ᚦᛁᚴ kan vara att läsa både
som þik ’dig’, þægh ’tig’, þigg ’mottag’, þækk ’täck ’och þing

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>