Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hoppas att rosen, i lagringens glans,
skulle på allvar engång blifva lians?
iSBPHYK.
Farlig är den, som så öfver allt mått
vet att berömma . . .
SPINAROSA.
Att roa oss blott,
när vi ha stunder, som trögare dröja,
sångarn är till; att vårt sinne förnöja
med sin beprisning af skönhetens prakt,
fastän vi sjelfva nog känna vår makt.
ZEPHYR.
Följ mig!
SPINAROSA.
Ja, gerna!
ZEPHYR.
Till midsommarskällan,
der jag, för natten, mitt tält slagit opp,
SPINAROSA.
Ar du nu blidkad?
ZEPHYR.
Ja visst! men ej sällan
bry dina nycker väl åter mitt hopp.
Hati omfamnar Spinarosa och flyger bort med henne öfver luuden.
NÄKTERGALEN
ensam.
Dåre! som bjöd henne höra
dessa toners ömma slag!
Hon är utan själ och öra,
utan glans och fägring jag.
Längtan! öfva dig att gömmas;
slå ej mer ditt öga opp!
Onska, sakna, dö och glömmas,
det är sångarns lefnadslopp.
Kunde jag din bana följa,
höga, konungsliga örn!
Att mig då med strålar hölja,
stolt jag mätte fästets hörn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
