Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att företa ett ströftåg uppåt Nordkap:
då kom jag ock till Astolfs borg och såg,
hur blek, hur öfvergifven der hon satt
i fönstret af ett torn; hon blickade,
orörlig, som en snöbild, opp till fästet.
ZEPHYR.
Den stackars flickan! — Af den gynnarn sjelf
jag aldrig hört ett ord om någon fröken.
Men hvem kan hjelpa saken?
ÖSTAN.
Du.
ZEPHYR.
Hur så?
ÖSTAN.
Säg åt prins Astolf’, att han reser hem.
ZEPHYR.
Jo men . . . det skall du se! Han resa hem?
Nu resa hem? — Jag förr åtager mig
att hämta Sirius hit ned till jorden,
än Astolf härifrån, åtminstone
med lifvet i behåll! Din höga vishet,
har den ej hittat, något sanskrit-blad,
som lärt dig, hur en älskare kan vurma?
Emellertid — den flickan må beklagas.
Hvad dessa menskohjertan fatta eld,
och hvad de brista snart! — Nå väl, jag vill
utspana första möjliga tillfälle,
att bringa henne åter i hans hågkomst.
ÖSTAN.
Men du så flygtig är och ofta glömsk . . .
ZEPHYR.
Se här! på denna fransen af mitt skärp
iag slår en knut. Nog mins iag henne nu.
Hör på blott!
Mumlar för sig sjelf.
Fröken Svanhvit! fröken Svanhvit!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
