Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom fronten - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liksom om jag skulle springa omkring i byn med
skvaller. Hans vördighet är då så orättvis mot mig
så...
— Sch, sch, han slog ifrån sig med handen, ryckte
till sig breviariet och flydde ut i trädgården.
Sedan, de följande dagarna, avvisade han alla
upplysningar om de sårades tillstånd och deras
förflyttning till den tomma iskällaren. De voro för
övrigt på bättringsvägen.
Till sist glömde han bort dem för allt annat som
hände.
Var dag medförde nämligen allt bittrare
bekymmer, ångest och vånda utan ända.
Livet förvandlades till en hemsk, ofattlig
mardröm.
Händelserna jagade varann i alltmera svindlande
lopp, allt högre tornade sig de vilda virvlarna.
Kriget gick som en allt krossande vält över landet.
Och trupperna tågade och tågade ständigt mot
öster. Dag och natt vällde oräkneliga arméer fram
på alla vägar likt bräddade vårfloder. Det hördes
ett oavlåtligt dunder av artilleriparker och vagnar,
kavalleritrav, trummors muller, trumpeters smatter
och mörkt klingande sång. Och i de stilla
julinätterna, stjärnljusa och doftande, täcktes himlen
med återskenet av fjärran eldsvådor och den
kryddade luften vibrerade av kanonader och stridslarm.
Och till råga på allt kommo alltmera ängslande
nyheter liksom i följe med korparna och kråkorna,
som rovhungriga höllo sig tätt i truppernas spår.
Ibland viskades de av någon okänd vandrare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
