Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
varförutan hon inte spelade, än var det att skruva
ner lamporna och ila åstad att dra upp ridån —
»försiktigt, din slarver, det har jag sagt dig hundra
gånger», upprepade direktören vid var föreställning
— och sedan springa igen, ta scenariet i handen
och ha alla smärre rekvisita i beredskap. Ty han
var rekvisitör också. Han hade två rubier per teater-
kväll för att han anskaffade alla tillbehör till scenen.
Han ersatte också regissör, särskilt då den svagt
representerade publiken måste underrättas om att
»på grund av otillfredsställande kassa inställes före-
ställningen». Detta sista åliggande utförde han mot-
villigt, ty efter en dylik inställd föreställning fick
han igen endast hälften av sina utlägg och fick
ingenting alls på sina tre polletter. Sällskapet spelade
nämligen på andelar, av vilka lejonparten tillföll
direktören och Simonka, en stjärna på sångens och
kärlekens himmel, sällskapets pére noble och komi-
kern, ty förste älskarn — en stor, grann, snobbig
best — var nyengagerad och därför en billig kraft.
Hela denna massa åligganden utförde Franek utan
knot. Han var överallt. Han föreföll att två- och tre-
dubbla sig för att räcka till. Örfilar, ty inte ens
sådana besparades honom, kapriser, hysteriska ut-
brott, gäckande anmärkningar, allt bar han med
outtömligt tålamod. Det var som om han haft var-
ken blod eller nerver i kroppen. Endast ibland, då
någon plågade honom för omänskligt, kom det en
bitter glimt i hans ögon, men han teg. De ögonen!
Vad hade de att skaffa under den där vanskapta
hjässan — ?tpra, mörkblå, med en glans övpr sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
