Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomek Baran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stämde någon upp, och tvärt föllo andra in med
andra stumpar och det vart än muntrare och
stimmigare.
Endast Tomek satt alltjämt lika fundersam. Han
hällde i ett andra glas, men ett ovärdigt par välte
omkull det för honom, och förargad skickade han en
spark efter dem och reste sig. Det drog för resten
kallt från fönstret, och dystert var det att sitta
ensam, så han gick in i krogkammarn bakom disken.
Där var också fullt med folk. Karlarna sutto med
näven om buteljen, växlade broderskyssar, pratade
och drucko varann till, och kvinnfolken höllo
förläget förklädet för ansiktet och smuttade med
välbehag på åckaviten. Flott gick det till — riktigt på
katolska viset. Vem som kom i tagen spenderade
och bjöd — på arrak eller kryddbrännvin eller
rena åckaviten eller simpelt öl. Villigt och av gott
hjärta bjöd han.
Duktigt på lyran voro de alla, men än sen då:
en gång skall geten dö, och på en sup åker ingen
till helvetet, och då och då behöver den fattige
tröst för sin syndiga själ och en droppe starkt på
det sura.
— Jaså, du din hunna skojare, sluddrade en
drucken chlop till järnkaminen, är du sån du, vänta
bara... Och det sa jag och det sa han, och jag
tog en i kragen och han smocka mig på truten...
Jaså, du är en sån kristen du... Och han la till
mig... M... m... men vänta du, n... nog skall
du få ditt... Och det sa jag och det sa han och
jag talte så beskedligt... men han smocka mig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
