Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansikte, då hon anförtrott honom den skrifna biljetten
— och dragit sina slutsatser. Och hvad han inte
förstått då, blef honom klart, när han såg Rolfs
missräkning öfver att hon var borta.
Med förståelsen följde också erinringen om hur
han af ren välvilja trängt sig emellan dessa båda,
hvilka säkerligen inte haft tankar annat än för
hvarandra och inte haft någon högre önskan än några
ögonblicks ensamhet.
»En har väl varit ung själf, fast det är länge
sedan,» tänkte han och grämde sig öfver sin
kortsynthet
Hur det nu bar till, förde han ständigt talet på
Hedvig, när Rolf var närvarande, och log i mjugg
öfver att ha fått en så uppmärksam åhörare.
»Doktorn har aldrig varit i frontespisen och
sett utsikten därifrån,» sade han denna
söndagseftermiddag.
»Nej, det har inte blifvit af.»
»Där är väl i ordning, mor,» frågade han, väl
vetande att så var.
»Som om hon väntades hit i denna stund,» blef
svaret.
Rolf och kaptenen följdes åt uppför den smala
oljemålade trappan.
»Ar det inte grannlåt och intet annat, frågade
den senare och drog undan gardinen. »Trädgården
alldeles under ögona som en sannskyldig liten oas
och så hela vida hafvet.»
»Och hvilket genomtrefligt rum,» inföll Rolf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
