Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tror mor Hasse det?»
»De va likt nåt de? Å vell doktorn själfver
säja ett ord te kaften Sigurdson, så fallerar de
inte.»
Åke Sigurdson var en kunnig, mångerfaren man,
hvilken färdats öfver så godt som alla haf och
besökt de flesta jordens länder.
På Soltången, där han slagit sig ner på gamla
dagar, betydde hans ord mera än någon annans
— kapellprästens undantaget — vare sig det gällde
kyrkliga, kommunala eller rent praktiska intressen.
Och till mycket af hvad som på sista tiden blifvit
gjordt för platsens bästa hade han tagit initiativet.
Ville någon ha ett godt råd, föll det också af sig
själft att gå till honom och ingen annan.
För öfrigt ägde han lott i ett par kuttrar samt
del i salterier och var en förmögen man.
Hans hem var också det vackraste i hela läget,
omgifvet som det var af en murinhägnad
trädgårdsanläggning, där träd, buskar, rosor och alla slags
plantor frodades i skydd för hafvet, hvilket från
öfvervåningens gafvelfönster skönjdes, så långt ögat
nådde.
Kapten Sigurdson hade inte förr fått syn på
läkaren, än han bad honom smaka på
middagsmaten, hvilken stod så godt som på bordet. Och
Rolf sade inte nej, ty det låg en sådan trefnad
öfver detta hem, att det gjorde godt stiga öfver dess
tröskel.
Där fanns öfverflöd af blommande krukväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
