Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
tolf hade ordnat det så, att han hade en
bestämd mottagningsdag en gång i veckan på
Soltången, som var den folkrikaste platsen
inom distriktet.
Båtresorna voro oftast stygga nog, men han
började vänja sig vid dem och kunde passera
Mushålet utan att blinka och Varggapet utan att låta
skrämma sig af de inrullande hafsvågorna.
»Jag skall väl lära mig att sköta en båt, jag
också,» tänkte han och fick allt mera lust därtill.
Sjötermerna, det fria språket och alla historier,
han fick sig till lifs, narrade honom ofta att skratta
och glömma sig själf — och det var han tacksam för.
På det stora hela tyckte han mera om sjö- än
landtfolket.
Det fanns större liflighet, intelligens och humor
hos sjömännen, tyckte han, och en vana att se lifvet
mera i stort. Ingen fråga om att de ej hade sina
fel, de också. Misstänksamheten till exempel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
