Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blef ett bnltande och ropande, som inte
ville ta slut, men sådana ord hörde Rolf som: »Tack
för hjälpen! Lita på att folk ska få veta’t. Inte
ska de vara glömdt inte, å nog ska ja märka’n, så
han mins’et.>
En djup nedslagenhet smög sig öfver Rolf, och
återigen syntes hans görande och låtande honom
fruktlöst.
Tack begärde han ej, men otack var en bitter lön.
Men hur det nu gick, hvad han än vann eller
förlorade för egen del, var han fullt besluten att
hålla fast vid det program han en gång uppställt.
Hade hans föregångare varit slapp, måste han
vara så mycket mera bestämd. Hvad särskildt
drycken-skapen — grundfördärfvaren af själens och kroppens
hälsa — angick, skulle han motarbeta den hvar och
när han kunde, och i ett som allt visa, att han höll
sitt kall så i ära, att han kräfde vördnad för
detsamma äfven af andra.
Dalen låg insvept i midvinternattens mörker,
då han reste sig från arbetsbordet och blickade ut
öfver densamma. Det låg något skrämmande i
detta mörker utan ljuspunkter, som stirrade emot
honom från alla håll och blef till något fientligt,
han hade att värna sig emot, tyckte han.
Men då han släckt arbetslampan, och ögonen
ännu en gång — liksom hypnotiserade — drogos
mot det han inte ville se, strålade ett tindrande ljus
honom till mötes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
