- Project Runeberg -  Ledfyrar. Berättelse från västkusten /
133

(1903) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden ökades märkbart.

»Han drar sej min själ på nordväst,» inföll
Börje, där han stod med snuggan i ena mungipan,
spejande utåt sjön. »Trodde han skulle skralnat i
kvällninga i stället för å friska i.»

»Han blåser ju som ett as. De hänner, att
doktorn får sej en blötare, inna han kommer i lann,»
sade Olagus med tydlig belåtenhet. »De kan göra
en sån herre godt.»

»Han kunne gärna tat in än ett ref, han Bengt,»
återtog Böije betänksamt.

»Strunt! Han begår sej nock! Värre ha en
vart ute i.»

När de båda sjöbussarna lämnat bryggan, stod
moran kvar med håret till väders och såg efter
snipan, hvilken närmade sig Varggapet.

Hon tänkte inte på Bengt nu, bara på läkaren,
som väl snart nog skulle förhjälpa henne in i
evigheten — om sådan hjälp behöfdes.

»Den ä inte heller te å bli klok på,» mumlade
hon. »Men så möt kan en förstå, att han har nåt
otaldt mä sej själf.»

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwledfyr/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free