Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karen och tunnorna med saltfisk, klarmedel och ganor,
eller de stora stabbarna af spillångor, rockor, lubb
och haj, hvilka radade sig bredvid hvarandra och
innan hösten skulle komma att fylla både
bottenvåningar och magasin.
Så godt som allt hvad sj odugligt manfolk hette
hade lämnat läget, och för kvinnorna voro festdagarna
länge sedan slut.
Innan männen foro, hade de haft händerna fulla
af arbete i och för deras utrustande med matförråd
och kläder, och när de voro borta, höllo dagens
olika värf — hvilka de måste ägna liksom dubbla
tankar och dubbel kraft, därför att de buro bördan
ensamma — dem helt och hållet fångna.
Först var det barnen, för hvilka de skulle vara
både far och mor, och som de ägnade så stor
omsorg, att det blifvit sagdt om de svenska
skärgårds-kvinnorna, att om goda mödrar skola sökas här på
jorden, skall det vara bland dem.
Så var det potatislandet, trädgårdstäppan,
byggnaderna, roddbåtarna och smådjuren att se till,
samt penningeafifärerna, hushållet och klädförrådet att
sköta om.
Men dagarna voro långa och sinnet hoppfullt —
ty visst kunde ofärd och undergång drabba de
bort-varande också nu, men fruktan och ångest, hvilka
höra samman med mörker, storm och dimma, trifdes
ej rätfc i ljusa sommartiden.
En af ångbåtarna söderifrån hade nyss kommit
och med den en bredaxlad, mörkskäggig man i hel-
8. — Ledfyrar. 113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
