Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inga böjde sig öfver papperet och torkade
oförmärkt bort en tår som fallit därpå.
»... Lyckliga eller olyckliga höra vi
tillsammans,* svarade Paul innerligt.
»Men jag kan aldrig bli glad som förr.»
»Min kärlek skall komma dig att glömma det
förflutna.»
Helena vände sina ögon ifrån honom och såg
envist ner på marken, där myrorna sprungo om
hvarandra i brådskande arbetsifver.
»Tror du mig inte?» frågade han och lade
hennes nedböjda hufvud mot sin axel.
»Trodde jag inte på dig vore jag länge sedan
död,» hviskade hon. »Men att glömma — det får
du inte begära.»
»Jag begär ingenting annat än att dela dina
bördor.»
»Älskade!»
Inga darrade på handen när hon skref ner detta
ord, som tycktes henne återljuda från rummets alla
vinklar och vrår.
»Att det är svårt just nu — när steget skall
tagas — är naturligt,» återtog Paul. »Men det blir
bättre och bättre sedan skall du få se.»
»Jag tänker så ibland jag också,» sade hon
med en hoppfull glimt i ögonen, »och söker
föreställa mig hur härligt vi skola få det tillsammans.
Du upptagen af dina intressen som forskare och
vetenskapsman, och jag så uppgående i ditt arbete
att det blir liksom en del af mig själf...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
