- Project Runeberg -  Martin Luther : minnesskrift till reformationsjubileet 1917 /
89

(1916) [MARC] Author: Hjalmar Holmquist - Tema: Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yttre och inre faror och strider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

inflytande av Luthers skrifter religiös reformator. Han
bibehöll dock intresset för politiken och ansåg i
motsats mot Luther, att striden för evangelii seger skulle
föras med diplomatiens och, om så behövdes, krigets
vapen. Zwingli var ock en klart och logiskt
tänkande humanist; för honom var kristendomen
övervägande en förståndets sak, liksom den för Luther
var hjärtats. Det kom något kallt, förståndsmässigt
(eller som vi pläga säga: rationalistiskt) över Zwinglis
protestantism. Kristi frälsningsverk spelade ej så
stor roll i hans tanke som dessmera Guds allmakt.
Därför använde han mera Gamla än Nya Testamentet
och behöll mera av den medeltida lagiska
uppfattningen av bibeln än Luther. Så gjorde Zwingli ock
den sid. 22 omnämnda predestinationsläran till en
huvudpelare i kristendomen, emedan däri Guds absoluta
makt starkast framträdde. Men då kunde ej heller
sakramenten få samma betydelse som för Luther.
Zwingli var ock ivrig att få bort all katolsk magi ur
religionen och få denna helt förandligad (spiritualism).
Att brödet och vinet på samma gång vore Kristi
lekamen och blod, strede ju mot sunda förnuftet och
innebure magisk vidskepelse; därför måste denna lära
förkastas. När Kristus säger: »detta är min lekamen»,
har ordet är blott velat säga »avbildar». Nattvarden
blev för Zwingli blott en åminnelsemåltid och hade
ej någon annan kraft.

Luther, som ej kände Zwingli personligen, trodde
nu om honom som om Karlstadt, att han hörde till
samma skara som de svärmiska profeterna, och
behandlade honom som sådan. Zwingli var en mycket
slagfärdig och självsäker man och mycket ömtålig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luther/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free