Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Därpå vandrade de tre kirurgerna tillbaka till
värdshuset, men hur de överenskommo med
värden och vad ersättning de fingo, känner jag ej, ty
jag var ej med längre."
Så slutade Måsse sin saga. Roligt skulle det
vara, att höra ditt omdöme däröver. Mig
förefaller den som en nöt, vartill fantasien bekostat
skalet, men det grubblande förnuftet själva kärnan.
Den synes mig vilja rekommendera en gammal
fatalistisk grundsats, nämligen den att människans
handlingar icke bero av vad man kallar hennes fria
vilja, utan av ett blint och oemotståndligt
naturtvång.. Sätt dig nu ner och filosofera däröver, bäst
du gitter. Jag, för min del, fortsätter berättelsen
om min resa.
"Tack för sagan!" sade jag till Måsse. "Du
berättar rätt bra. Men jag har hört sägas, att du
också kan sjunga visor."
"Jag kan många visor", svarade Måsse, "och
ingen av dem är värd mindre än ett kvarter öl;
men en kan jag som är värd ett halvstop."
Utan att fästa mig vid den intressanta
motsättningen av varan och valutan, yttrade jag: "sjung
den visan, Måsse!"
Då öppnade Måsse sin mund och kvad med
en röst, mindre spirituell än spirituös, ett stycke
slagdänga, varav jag här meddelar de tvenne
första stroferna:
Och kungen han tog sej par supar ibland
och sena så styrde han rike och land
så grömmelig.
Och riksråda sto där frå måren te kvälln;
den ene höll stopet, den andre putelln
så grömmelig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
