Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’552
gat i väggarna och att behöfliga luftrör deri tillkommit.
Det hade äfven varit väl; om trapporna, som bestå af
trä, blifvit uppförda af sten, och om korridorerne, hvilka
ha vanliga gipstak, fått på gammalt sätt korshvalf. Detta
hade ej synnerligen ökat kostnaden, men varit i hög grad
betryggande för eldsvådor, helst uti ett stort sjukhus,
som ligger i närheten af många byggnader. Detta
sjukhus, hvilket till en början höll tvenne och efter ett halft
sekels förlopp blott åtta sängar, har under sednare
årtionden och i synnerhet från den tid professorn A. S.
Bruzelius blifvit förste lazarettsläkare mer och mer
vunnit i förtroende, hvadan detsamma utom de vanliga
bidragen fått vackra sammanskott och derjemte ej
obetydliga testamenten. Under de tvenne sistförflutna åren ha
från 100 till 140 sjuka dagligen varit der vårdade, och
detta ansenliga antal visar sig vara i tilltagande. Det
tyckes, som ett sådant förtroende till och en sådan
välvilja mot denna sjukanstalt till väsendtlig del härrör af
den närmaste styresmannens lika nitiska som insigtsfulla
sjukvård. En tillbyggnad torde snart bli både nödvändig
och möjlig, och den dag torde framdeles randas, då
samma lazarett kan utom och i närheten af staden få en
passande lokal; en förändring, hvilken kan genom
återställande af Helgeandshusets egendom lätt utföras.
Af det föregående ses, huru akademien genom
kortsynthet upplåtit mot en ringa jordskyld de närbelägna
platsar, som Arendt Prentzler och Carl Mörth fått
bebygga. Fråga uppstod för några årtionden sedan om
dessa platsars inlösning, hvilka försedda med skröpliga
åbyggnader då kunnat för ringa uppoffring återfås; men
detta försummades till följe af en illa beräknad
besparing af akademiens medel. Innehafvaren af dessa
platsar rådmannen G. Sjöström ville 1856 företaga en
nybyggnad å den del, hvilken Gari Mörth bekommit mot
villkor att vid tillsägelse återlemna densamma. Denna
nybyggnad var desto betänkligare, som den utsträcktes
flere fot nedåt Lilla torget. Ehuru Brunius med
framdragande af alla dithörande handlingar yrkade, att kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
