Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’532
för bord och skrifva i böcker. Deras hufvuden äro
omgifna med strålglans, och vid deras fötter ligga deras
bevingade djursymboler. S. Laurentius med fotsid mantel
och omstråladt hår hållande sitt halster i den högra och
upplyftande den venstra handen står under en baldakin
å sista sidan. A korset ses bokstäfverne inri och
öfver de fyra evangelisterne och nämnde helgon läsas deras
namn i små rundbågar. Alla dessa framställningar äro
ingräfda i släta ytor. Kalkens mellanstycke, som är nära
halfklotformigt, siras med sex utstående knappar, af hvilka
hvardera har en af-böljande bokstäfver: ihesus.
Skålen hvilar i en korglik genombruten omfattning, som
prydes med tre englahufvuden och lika många
fruktklasar. Ehuruväl kalkens grundidé är katholsk, så röjer
dess bearbetning en sednare tid. S. Laurentii fladdrande
mantel och långa hår öfverensstämma icke med
medeltidens stela korkåpor och kringrakade hufvuden.
Fruktbanden och fruktklasarne antyda jemväl en sednare
utsåning. Den störste kalken tillkom 1789 och den tredje
skänktes 1824 af handelsmannen Anders Andersson Gadde
i Lund. Den minste är för några år sedan arbetad af
en urgammal kalk, på hvars fot lästes: Orate pro
Xol-maro Jacobi, och å hvars sex knappar märktes ihesus.
Här finnas två förgyllda kannor. Den större väger
135 lod och är en usel omarbetning gjord 1742 af
den kanna, hvilken biskopen P. Winstrup 1641 gaf
kyrkan för sitt grafställe. Den mindre, som väger 77 lod,
har blifvit 1725 hitskänkt af biskopen J. Linnerius.
Kyrkans dopskål, som väger 21 Of lod, är ofvanför «
omtalad. För trettietvå år sedan gjordes ett fat och en
spade af silfver, hvilka väga 58-| lod och nyttjas vid
jordfästningar. Härtill användes ett uråldrigt krusifix,
som vägde 98 lod och som sutit å ryggen af en
messe-hake förmodligen från katholska tidén. Då man vid en
rik domkyrka så föga vårdar ålderdomslemningar, huru
skall det tillgå vid fattiga landtkyrkor?
Bland kyrkans få fornsaker räknas en elfenbensdosa,
som bildar en åttkant med platt botten och som fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
