Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’357
vid hvilket tillfälle prokanslern och rektorn vid norrtull
höllo på akademiens vägnar för prinsen korta afskedstal80).
Man började 1701 uppsnygga borggården, och sten
uppbröts derå till omhägnad. Stadsboarne blefvo 1707
förbjudna att på den sträcka, som nu utgör Sandgatan,
uppgräfva grus och sten och ditföra smuts81). Östra
gärdsgården omlades 1727 och en port med gånglucka
insattes derå, ehuru stor medellöshet rådde82). Rikets
ständer hade 1751 och 173 4 beslutat, att ett ridstall
skulle i Lund inrättas. Ehuru akademien fått omkring
femtie tomter och trädgårdsplatser, så voro de redan så
förskingrade, att man ville på sjelfva borggården anlägga
ett blifvande stall och ridhus83). Magistraten besvärade
sig deröfver hos konungen för att skydda den närbelägna
torgplatsen. Till följe deraf rådförde sig konsistorium
med Hårleman, som författade en annan ritning till en
stallbyggnad, hvilken han ville förlägga å borggårdens
södra sida jemte kyrkogården midt emot sjelfva
hufvudbyggnaden, emedan, såsom han yttrade, "den är mera
prydsam så för akademien som för gården och faller de
ankommande mera i ögonen"8*). Man kan svårligen
tänka sig något oskickligare. Då det ansågs mindre
passande att mellan domkyrkan och Lundagård anlägga
stallbyggnaden, så bestämdes dertill borggårdens östra
sida. Detta beslut föranledde en ägotvist med staden
nemligen i afseende på gränslinien. Till följe deraf blef
en laga syn hållen, hvarvid beslutades, att den nu
så-kallade Sandgatan, hvilken då var ganska ojemn och
krokig och vid den södra ändan vida bredare än vid den
norra, skulle läggas rakt till trädgårdens norra hörn85).
Sedan man omsider funnit, att äfven östra sidan af
borggården borde förskonas för en stallbyggnad, så
började man påtänka dess upprödjande och ornhägnande.
80) Consistorii Acad. protokoll §. 11 den 18 Juli 1744. 81) Consi-
storii Acad. protokoll §. 10 den 16 Oktober 1707. 82) Consistorii Acad.
protokoll §. 1 den 11 Februari 1727. P. Aurivillii memorial samma år.
83) Consistorii Acad. protokoll §. 14 den 16 Maj 1741, och Grund- och
profilritning i akademiens arkiv. 84) Håriemans bref den 30 Juli 1742.
eb) Syn och utslag den 13 Oktober 1742.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
