Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•2.)1
•
det sednare efter hennes tid, ådagalägga hrist på
arkitektonisk skicklighet, så måste ett ganska lågt begrepp
fästas vid det byggnadssamfund, som på denna tidsrymd
funnits i Lund. Ja de särskilda förbättringar och
inredningar, hvilka i kyrkan verkställdes frän hennes
invigning intill Birgers embetstid, bevisa nogsamt, att ingen
byggnadshytta funnits derstädes, som kunnat i något
afseende jemföras med dem, hvilka under ifrågavarande
tidsrymd prydt Tyskland med de skönaste kyrkobyggnader.
Till följe af detta förhållande måste Birger, som å
kyrkan företog stora förbättringar, funnit sig nödsakad att
inkalla en utländsk byggmästare nemIL n v n Dure.
Birger hade, såsom han berättar i sin
stiftelseur-kunu, ärnat au å L_;ra ^Jan af kyrkan emellan vestra
. . n och norra tornet uppföra ett kapell, som skulle
motsvara det, hvilket Peder Lycke byggt å södra sidan*
Grundstenen till detta kapell var redan framkörd.
Konung Hans kom tillfälligtvis till Lund och afstyrkte
företaget, sägande, att det vore långt bättre och nyttigare
att nedbryta kapellerna å södra sidan om kyrkan och att
a.c^^ila Ltiuits ur<àJruL0,.0a vitccw an att här uppfora
flere kapeller. —- Om det är märkvärdigt, att konungen
visade sig ha ett klarare begrepp om kyrkans grundidé
än sjelfva erkebiskopen, så skulle det nu vara ännu
märkvärdigare, om någon boksynt, sedan medeltidens
byggnadskonst redan blifvit både snillrikt och vetenskapligt
utredd, ej droge i betänkande att förråda en så djup
okunnighet i hithörande frågor, att han beklagade de
vanprydliga kapellernas undanrödjande och kyrkans
nuvarande förändring. — Konungen rådde erkebiskopen att
iståndsätta kryptan, som var förfallen och vattensjuk, och
deri inrätta den gudstjenst, hvilken han beslutat att stifta,
tilläggande, att det skulle väl täckas jungfru Maria S.
Laurentius och kryptans patron Johannes döparen. Denna
mening biträdde kapitlet, till följe hvaraf berörda arbete
företogs och med omsorg utfördes af van Dure36).
36) Sanctuarium Birgerianum i Suhm, Samlinger til den Danske Hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
