Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
eller sakramentshus, hvilka stundom voro med en
beundransvärd konst utarbetade. I dessa små tornlika
helgedomar insattes monstranserne och kalkarne. Ibland
de märkvärdigaste tabernakelhus lär ofelbart det varit,
som uti Domen i Köln från korets golfplan till dess
takhvalf sträckte sig med afvexlande kolonner bågar
hel-gonnicher spiror och löfprydnader, och som genom ett
hugskott af den moderna konsten 1766 sönderslogs57).
Man tyckes i Lunds domkyrka ha i de äldsta tider
begagnat aflångfyrkantiga murfördjupningar i stället för
fristående ciborier, åtminstone finnes en sådan i
hvardera kapellet uti kryptan och en i södra kapellet uti
koret. Visst är, att, ehuruväl kyrkan haft en
ansenlig mängd altaren, har jag dock icke funnit mer än ett
enda sakramentshus, hvilket stod i södra sidogången
jemte den östligaste bipelaren. Detta sakramentshus,
som liknar ett torn, består af en fyrkantig stam och en
sexkantig spira, af hvilka den förre är 9^, den sednare
7-L fot hög. I stammen finnes vid fots höjd ett
fyrkantigt skåp, som, 81 tum bredt 8 djupt och l-l fot
högt, stänges med en jerndörr. Derpå följer vid 6f
fots höjd ett dubbelt högre hvalfformigt skåp, hvilket
tillslutes med en galler- och en trädörr. Alla dessa
dörrar ha urgamla lås. Stammen utgöres af en ekstock
med en sirlig sockel fot hög, och skåpen deri bilda
olika utsprång med omgifvande löfprydnader. Spiran,
som är sammansatt af ekstycken, har trenne särskilda
afsatser, af hvilka de två nedersta äro i hvarje hörn
försedda med sträfpelare och deremellan med sirliga
genombrytningar, men clen öfversta, som jemväl har lätta
genombrytningar, slutar sig med en afhuggen spets,
hvilken tyckes fordom haft en korsblomma. Detta
tabernakelhus, som röjer en ren spetsbågsstil men ett vårdslöst
arbete, är numera ganska förfallet.
Under rundbågsåldern begagnades en talarestol, ambo
57) M. J. de Noel, der Dom zu Köln. Historisch-Archæologische
Be-schreibung desselben. Köln am Rhein, 1834, s. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
