Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ill
den vördnad, kommande oeli gående visade honom, skulle
snarare visas mol samma krusifix än honom sjelf.
Absalon testamenterade två landtegendomar till kanikernas
bord, 4 mark silfver årligen af Lunds midsommarsgäld
till vaxljus i båda kyrkans kronor och nattljus i S. [-Lau-}*entii-] {+Lau-
}*entii+} kloster. Han förordnade, att starka och tillräckliga
Halkar skulle af hans silfvertallrickar och silfverskålar
göras till samma kloster, och att det öfriga deraf skulle
jemte 81 mark guld användas till en messehake och
ljuskronor i kyrkan. Han testamenterade jemväl trettieen
guldringar, af hvilka femton hade stenar, till ett
Plena-rium. — Det är bekant, att Plenarier, som voro
"fullständiga messeböeker och som lågo på altarborden,
pryddes å öfra permerna med elfenben guld och ädelstenar.
— Han ålade slutligen erkedjeknen att anskaffa den
ringklocka, han påtänkt, och att understödja tegelmästaren
Åke och stenhuggaren med samma namnil). Absalon
begrofs i Sorö. Konung Christian III lät 1556 öppna
hans graf, hvilken äfven 1827 undersöktes. Grafven,
som var murad af tegelsten, innehöll en blykista, hvari
ett benragel låg. Vid skuldrorna hittades en
söndervittrad blyplåt, hvars inskrift visade, att Absalon der
hvilade. Mellan händerna fanns en silfverkalk och derjemte
en guldring med en infattad safir samt benstycken af en
herdestafi2).
Andreas Sunesson, en ganska from och enkel man,
blef 1201 erkebiskop. Han var äfven af den
namnkunniga Hvideslägten och utmärkte sig genom theologisk
och juridisk lärdom samt Latinsk skaldekonst. Han krönte
1202 i Laurentiuskyrkan Valdemar Seier eller II,
hvilken samma år stadfästade kapitlets privilegier med lika
ordalag, som hans höga företrädare 13). Denne erkebiskop
deltog 1219 i ett härtåg till Esthland för att utbreda
christendomen. Han understödde i drabbningen de sina
icke med svärd utan med bön. Det förtäljes, att Dane-
n) Testamentum Absalonis, in Script. Rer. Dan. T. Y. p. 425—426.
Lii). Dat. Lund. Vet. XII. Kal. Aprilis. ia) Nve Danske Magazin, B. 6. s.
81—94. 13) Dipl. Eccl. Lund. N. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
