- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
299

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Långnäs, det sednare Löfnäs; nen dessa namn äro
alldeles okända i orten, utan man säger Kailisjaur
och Rappen. Från Kaltisjaur till Rappen var ingen
väg. Ett så aflägset och enstaka nybygge som
Rappen förmår icke hålla väg till kyrkoplatsen, och man
kan, när det lider öfver Jul, icke mer köra dit med
häst för den djupa snön, så framt icke året i
allmänhet har ringa nederbörd. Man måste då endast
ränna. Till Påskhelgen hade Benjamin med sin
hustru rannt till kyrkan och på återfärden måst
arbeta sig fram genom blutun (seblak) — så kallas den
genom töväder uppblötnade snön. Det är redan
anmärkt, buru svårt det är att komma i sådant före.
Att vada blulun (på Lapska: seblakeb kallet) är ett
talesätt, hvarvid man faster begreppet om det
svåraste ocb mödosammaste arbete. Sådant hade nu
blifvit Benjamins lott, till hans stora harm och
vedermöda, när han skulle återvända från Påskhelgen,
ty ett töväder hade iroellertid inträffal. Men hans
arbete blef oss nyttigt; ty hans djupa skidspår
(an-dörja) bar nu hästen och tjente oss till väg. Vi
fastsurrade båten på släden, lade våra öfiiga saker i
båten, och så körde vi på natten. Tidigt om
morgonen kommo vi på en sjö, vid namn Mersa, intill
hvilken ett öfvergifvel nybygge ligger. Här var vid
Stränderna på somliga stallen löfskog, och ryporna
underhöllo ett lifligt och gladt ljud i skogarna, ty
det var nu skogsfogelns parningslid. Vår färd var
rätt glad och munter; katecheterna, i synnerhet Lars
Pehrsson, frågade mig om betydelsen af åtskilliga
Bibelspråk, som de icke förstått, och namn på
orter, som förekomma i Bibeln o. i. v. Vi samtalade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free