- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
230

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rit densamma, som farit efter hö, och au han
passerat nu imellertid, sedan jag vek ifrån vid
väga-skelet, saral körde roed sitt hölass hero till
Kalä-mark. Jag skyndade derföre efter, för att, oro
möjligt, hinna honom och få upplysning. Under det
jag nu rännde åt Kalamark till, såsom jag trodde,
såg jag ock hö spildt på vägen samt styrk tes deraf ännu
mer i min tro. Men efter en liten stunds
skyndsamt rännande såg jag på afstånd en fardskrinda, med
en person uti, och hästen förespänd, men stående
stilla, Härvid blef jag strax hjertligen glad och
tänkte, alt det var någon, som kom resande upp
i-fråo landet, och att således detta var den rätta
vägen, men icke den andra, som jag hade tagit, och
der min häst var qvarlemnad. I alla fall skyndade
jag fram för att få upplysning; men huru förvånad
hlef jag icke, när jag kom närmare och fick Se, att
det var min egen häst! Jag hade således, medan
jag rannde i skogen, villats omkring och kommit
tillbaka på samma väg, hvarifrån jag utgick. Jag
ville nu mer icke göra ora försöket, ty jag hade fö’rut
haft erfarenhet af, huru svårt det är att hafva reda
på sig i skogen, oär man en gang blifvit vill g).

9) Då jag var gymnasist och conditionerade i
Anund-sjö, hände det mig en gång, att jag gick vill vid ett
tillfälle, då jag vittjade fogelgiller (ett sådant består
antingen af tvänne, ungefärligen armstjocka,
klabbar, den ena under och den andra ofvan, mellan
hvilka fogeln klammes, dd han stiger på
gilierver-ket, hvarigenom den Öfre klabben nedfaller öfver
honom. Eller också består det af flera dylika
klabbar, med cn tvärslå i ena ändan, tätt sammanfogade,
och svin vid gillervcrkcte rubbning fulla likt en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free