- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
228

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spår möjligen kunde vara öppet, samt förvilla mi g,
såsom obekant. Och, som de erinrade sig någon äng
till vcnster från vägen, dit till och med nu på
morgonen någon från byn begifvit sig, att hemta ett lass
hö, så varnade de mig, att icke följa den vägen.
Det är att märka, att vägarne här, der man aldrig
plogar, äro lika stora, om det bär till en hölada,
eller om det är den allmänna farvägen; det beror
endast på, hvilkendera som är mera körd, och det
kan oftast hövägen vara, i synnerhet vid de tider,
då intet folk just passerar. Det snöade nu starkt
och hade i allmänhet snöat ganska betydligt här
uppåt landet, medan jag hade varit i Piteå. Jag begaf
mig på vägen; men, här jag hade kört vid pass en
mil, så kom jag till en skiljeväg. Härvid kora jag
väl ihog den varning, jag fått, att hålla till höger;
men den vägen tycktes mig vara för litet körd och
för länge sedan, så att jag tvekade. Dock ljudde
den der förmaningen allt jemnt i mina öron, och
jag visste icke, hvad jag skulle göra. Jag gaf hästen
litet hö att äta, medan jag skulle öfverlägga; men,
som det var en sak, hvilken icke kunde afgöras
genom förnuftet, så beslöt jag att öfverlemna den åt
slumpen och kastade lott. Denna utväg kan väl
synas löjlig; men, när bevekelsegrunderna å ena sidan
icke öfverväga bevekelsegrunderna å den andra, så
gör det genom lotten fällda utslaget slut på
tvekandet, hvarigenom man åtminstone undgår åsnans öde,
som dog af svält mellan tvänne hötappar, emedan
hon icke kunde besluta sig, hvilkendera hoo först
skulle gripa sig an med. Jag bar mer än en gång
begagnat detta, och det är icke förntaD, att en viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free