Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vasen, som stämde samman med hans eget. — Genom sina förbindelser med Tessins
svärfar Erik Sparre och hans frände konstmecenaten Johan Sack på Bergshammar,
hvilkens porträtt han målat (i olja) redan på 1730-talet, hade Lundberg dessutom relationer
till ambassadören.
Lundberg målade nu för Tessin flera arbeten, som t. ex. porträtt af hans
svägerska Augusta Wrede Sparre, »en Marchande de Marmotte», samt en Venus, som häller
en dufva — en annan Venus af Lundberg, som i Paris sålunda ej uteslutande var
por-trättist, fans i den rike financieren Blondel de Gagnys berömda samling vid Place
Ven-dome. De höga pris, hvilka Tessin i sin Pariserförteckning från 1741 satt på de där
upptagna tvänne pastellerna af Lundberg — 480 och 556 livres, alltså lika mycket som för
Nattiers egenhändiga porträtt och långt mer än för Tocqués porträtt eller Chardins dukar
(Lysbeth Rembrandt står blott till 360 livres!) röja konstnärens anseende. Det stärktes
ytterligare genom Tessins patriciska och inflytelserika beskydd.
Det var också Tessin, som skaffade Lundberg plats i franska akademien. C. R.
Berch, hvilken var kommisionssekreterare i Paris vid denna tid och väl förtrogen med
det franska konstnärslifvet (Le Bas har tillegnat honom ett litet blad efter Teniers),
intygar det uttryckligen i ett bref till Floding (20 Juni 1762). Genom en
rekommenda-tionsskrifvelse af generalkontrollören d’Orry af I5/i 1741 blef G. Lundberg »svensk
pastellmålare», presenterad för inval, och han agreerades också 28/i 1741, i det konungen
utan att därmed vilja gifva något prejudikat — för honom, som det tidgare gjorts
för Boit, upphäfde paragrafen om akademisternas katolska trosbekännelse. Som
recep-tionsstycken fick Lundberg i uppdrag att måla ett par pastellbilder af Boucher och
Na-toire. Båda verken finnas ännu i Louvren, och det är hufvudsakligen igenom dem, som
Lundberg bevarat minnet af sin långa verksamhet i Paris. Det är icke porträtt, som i
intim karaktäriseringskonst kunna jemföras med La Tours eller i smältande färgglans
med Perronneaus, men det är likväl ett par pasteller af hög rang. Deras färg är klar
och distingerad, teckningen säker och elegant. Ypperst och af stort intresse i alla
hänseenden är Lundbergs Boucher, framställande den stora konstnären på midten af
vägen i sitt ryktes middagsljus. Gestalten tecknar sig förnämt mot den grönblå fonden.
Ensamt åtbörden med handen är — som så ofta hos Lundberg — konstlad och
tvungen, där den uppe på bröstet knyter sig kring den löst vridna svarta halsduken,
hvil-kens mörka spets gifver dubbelt skimmer åt den fina sammeten i den briljant utförda
rocken. Sjelfmedveten och högdragen står konstnären för oss, men det frenetiska
artist-och nöjeslif, som brände hans ljus i båda ändarne, har redan märkt detta ansikte,
hvil-kets emalj blå ögon under de halfsj unkna ögonlocken fått den första tröttheten, och om
den obotliga erotikern talar denna lidelsefulla, gapande mun.
Lundberg blef med dessa receptionsbilder akademiker, men deltog aldrig i
korporationens lif som Boit före honom eller Roslin efteråt. Afven hans ytterst
sparsamma utställningar på salongerna vittna, att han kände sig löst bunden vid hela
institutionen. Han exponerade blott vid trenne salonger: 1743 porträtten af Boucher
och dennes maka, 1750 en pastell af dragonkaptenen de la Traverse, och 1767 en bild
af franska ambassadören i Stockholm de Bréteuil (en kopia af detta porträtt af Dappoing
finnes i Versailles). Det är alltsammans, och 1767 var Lundberg redan en okänd
främling. Diderot nämner blott i förbifarten med en frånvarande axelryckning hans namn. Af de
talrika verk Lundberg utfört i Frankrike äro spåren eljes så godt som alldeles borta. Ett
porträtt af Stanislas Leczinsky har Versailles, men hvar äro de många andra han utförde
af den filantropiska ex-monarken och hvar alla de andra bilder, han säkerligen målat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
