Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offer för människorna, om han icke varit en sann
människa. Vi kunna därför sluta oss till, att
Kristus måste vara både sann Gud och sann människa.
Det är något så självklart och nödvändigt, att man
måste vara bra dum eller också bra förstockad för
att inte förstå det. Kristi båda naturer äro sålunda
utan sammanblandning och förvandling oupplösligt
och oskiljaktigt förenade — det var detta, som
fastslogs för evärdliga tider av kyrkomötet i Nicaea.
Nå Hedenblad, var låg Nicaea? Peka ut denna
stad på kartan.
Det var en ny kitslighet, men Hedenblad vandrade
fram till kartan och sköt en snabb blick på den
för att se om staden skulle sökas i öster eller väster.
Det var emellertid lömskt nog en blindkarta, varför
han övergav all tanke på att klara frågan.
— Hm, sade rektorn, Hedenblad är en mycket
fin herre, men det här går över Hedenblads
horisont. Nå, kan Hedenblad i stället nu säga, vad
det var som inträffade på kyrkomötet i Nicaea?
Om Hedenblad har hört på mig, som det var
Hedenblads plikt att göra, så skall Hedenblad
kunna säga det!
Hedenblad drog i sin manschett, letade i sitt
medvetandes djup och fick upp en ljus idé:
— Gud stadfäste kyrkomötet i Nicaea, sade
han frimodigt.
— Nej, sade rektorn, det gjorde han inte,
Hedenblad är obotlig... Vi gå emellertid vidare.
Vi skola denna timme uppehålla oss särskilt vid
de många lärostrider och villfarelser, som döko
upp vid denna tid just rörande Kristi båda naturer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
