Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
satt på en stol Karin stickande på en kofta ty
hon avskydde onyttiga evighetsarbeten, och hon
var endast lugn i sin själ då hon företog något
nyttigt. Hon säg på hur den ena whiskygroggen
efter den andra sjönk i hans glas, men detta ingav
henne inga reflexioner. Hon ansåg det fullt
naturligt att herrarna drack och även att de då och
då voro litet fulla; hon betraktade detta som
något medfött, som hörde till och som det var
lika dumt som omöjligt att söka ändra.
Oliver stirrade på sitt glas där vichyvattnet
ännu susade svagt. Han drack en djup klunk.
— Fy fan, sade han, vad livet ändå är
djävligt.
Karin blickade lugnt upp från sin stickning:
— Vill du ha någon annan whisky?
frågade hon.
— Fruntimmer!!! Tror du, att whisky hjälper
för allting?
Vad är det egentligen för mening med livet?
Kan du säga mig det, så skall du få tjugefem öre
i dricks!
— Man ska bli en bra karl, sade Karin
eftersinnande, ty hon identifierade omedvetet
mänskligheten med mankönet, man ska bli en bra karl
och så ska man förtjäna pengar, inte mycket, men
så att man reder sig, och så ska man gifta sig.
— Gifta sig! Tror du lyckan ligger i det?
sade den berusade Oliver Ölén.
— Gifta sig ska man, återtog Karin med
bestämdhet och man ska ha tre barn, inte fler,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
