- Project Runeberg -  De löjliga familjerna /
20

(1918) [MARC] Author: Harald Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

torget, som flankerades av rådhuset och
landshövdingeresidenset. Isynnerhet det senare med
sina rader av popplar framför hade ett drag av
självgod landsortshärlighet, som påminde om
stationsskrivare Lunderberg — om ock avlägset.

Strax bredvid låg kyrkan bland höga kastanjer.
Den var ful och oregelbunden, men var för Otto
Berntsson förbunden med hans ljusaste
barndomsminnen. Omkring kyrkan var nämligen marken
fast och hård och erbjöd det mest förträffliga
underlag när man ville spela kula, ett förträffligt
tidsfördriv, vars clou bestod i att peta stenkulor
av olika kulörer ner i en liten grop. Ännu kunde
Berntsson med hemlig glädje minnas, hur han
älskade detta spel, hur det lockade honom med
en nästan magisk tjusning, dels emedan det var
förbjudet, men nästan lika mycket emedan han
ständigt förlorade på det. Här vid foten av
kyrkan hade han upplevt obeskrivliga stunder av hopp,
skräck, besvikelse och triumf — kort sagt lycka.
Han mindes också, att han som barn tyckte att
det var mycket roligt att gå i kyrkan. Sedan väl
bråket med psalmerna var undanstökat, då man
måste resa sig eller luta huvudet i bänken och
göra en hel hop andra obegripliga rörelser, och
prästen väl dukit upp ur sitt hål och börjat sitt
monotona rytande, hade man alltid en hel timme
ostörd, då man kunde fantisera i frid och ro om
vad allt det mystiska betydde, som fanns i kyrkan,
prydnader, vapen, hebreiska bokstäver o. s. v. Ja,
det var härligt. Och nog för att jag skulle ha lust
att spela kula alltid, tillade han och svängde om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lojfamil/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free