- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
206

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 8. Mikael Habstadii apoteos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.206

Sedan kom Mikael Habstadii Lur.

— Se! sade herr Oldberg och pekade, och hans
pekfingernagel rosenfärgades mot himlens mörker av facklornas ljus
utifrån torget.

— Joho, joho! kraxade Ertz. Jaha, nu talar han!

Medborgare!

Hans röst hördes som ur tidernas och havens oändliga
djup, och hans ansikte, belyst av de båda facklorna, brann
som en vit stjärna under jättekungens bronsstövlar.

Medborgare!

Han lyfte handen och pekade upp mot bilden.

"Den konung, vars staty vårt samhälle rest och som är
dess väsens bästa och djupaste symbol, han var fredens
man och icke krigets man. Vår stad har ärvt och förkovrat
hans tanke, genom handel, industri, sjöfart och politik.

Men fred är kultur, och kultur var den röda tråd, som
genomgick stadens grundläggares framtidsdröm.

Kultur är rättfärdighet, ärlighet, sanning, heder, rena
och milda seder, jämlikhet, frihet, broderskap,
fördragsamhet och — lite överseende, mina vänner!

Låtom oss kämpa för kulturen! Låtom oss varje dag
och stund, i varje tanke, ord och handling bekämpa
barbariet!

Vi tidningsmän, som dag från dag följa Europas liv och
utveckling (Mikael Habstadius kunde inte läsa en utländsk
tidning och hade aldrig gjort det), vi samla i oss alla
era drömmar om kulturen, i vars djupa synpunkter varje
framåtsträvande samhälles alla livsyttringar sammanflyta,
och de strider samhällena utkämpa, spegla sig i pressen,
och, hur mörkt allting än stundom kan synas, i allting ligger
dock en kraft fördold, som leder fram till barbariska
makters död och kulturella krafters blomstring.

Nu äro vi omgivna i mer än ett hänseende av natt, men
se! stjärnorna glimma och flamma i himlen, trons, hoppets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free