Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slafmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kassango, hvars sår ännu icke var riktigt läkt, hängde
badande i tårar vid Loangos hals, hvilken sjelf, djupt
bedröfvad, knappt kunde finna ord att trösta den olycklige
gossen. Dock gjorde han sitt bästa och svor honom ånyo
att äfven, nu heldre dö, än någonsin skiljas från honom.
Några dagar förflöto utan några serdeles märkvärdiga
händelser. Negrerne blefvo temligen väl behandlade och
försedda med nödiga näringsmedel. Ingenting annat felades
dem, an friheten och frisk luft. En morgon skramlade
nycklarne, dörrarne till deras fängelse öppnades, och de
fängslade utfördes på en stor gård. Man uppställde dem i en
lång rad. Slaf-fogden Courval, försedd med en piska,
tecknet till hans tjenst, befallde dem att förhålla sig stilla och
utdelade några slag, då hans befallning icke punktligen
efterföljdes. De svarta slungade vilda blickar af hat på den
man, som förrådt och narrat dem. Courval besvarade dem
med ett hånleende.
Vid fönstren af den långa byggnad, som intog ena
sidan af gården, visade sig hvita ansigten, som kastade
pröfvande blickar på de nedanför stående negrerne. De tillhörde
plantageägarne, hvilka hade kommit för att göra handel
och öka antalet af sina slafvar med en frisk vara. Bombelies,
som gick från den ena till den andra, gjorde dem
uppmärksamma på hans negrers öfvervägande egenskaper och inbjöd
dem slutligen att gå ned på gården, för att bättre på
närmare håll kunna undersöka de svarta.
Man mönstrade dem, kände på deras lemmar, sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
