Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varje stat betrakta hela världssamhällets
framgång och blomstring som det högsta, därom
stod striden. Tyskland kämpade för det förra
idealet, England ställde sig i dess väg som
kämpe för det senare. Det egendomliga var,
att den Manchesterliberala doktrin, som
Tyskland förklarat bankrutt på det privata livets
område, av dess statsmän överflyttats på det
statspolitiska. Den stat, som i konkurrensen
på jorden kunde »hugga sig igenom», hade full
rätt därtill, och framgången ursäktade de
orsakade lidandena för de andra. Häremot ställde
sig England på statssocialistisk grund och
bekämpade med alla medel, vad Lloyd-George i
annat sammanhang kallat: »den europeiska
kontinentens liberalism». Och hävdade, att
staterna voro moraliska personligheter med
moraliskt ansvar för det internationella
världssamhällets vidare utveckling.
Detta var Englands huvudsynpunkt på kriget.
Och det tillämpade nu i sitt eget inre liv
statssocialismens grundsatser i långt gående
utsträckning. När den 31 juli med kriget
omedelbart stående för dörren gick upp över världen,
såg den Londons börs stängas för första gången
i dess historia. Den utländska växelrörelsen
avstannade därmed, och det internationella
handelslivet var avklippt. Omfattande bankrutt och
ruin tycktes förestå. Moratorier utfärdades icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
