Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTE KAPITLET
Västkusten.
Si.
Det atlantiska Sverge.
De delar av Sverge jag intill denna punkt av resan hade
genomkorsat hade alla utom västra Skåne vänt sig mot
Vättern och Östersjön. De delar jag nu skulle närmast studera,
nämligen Halland, Bohuslän, Dalsland och Västergötland,
vände sig mot Vänern, Kattegatt, Skagerack och Nordsjön.
Det visade sig också nästan omedelbart att hela karaktären
av detta Väst-Sverge var en helt annan än den som kommit
till synes i Öst-Sverge och Syd-Sverge och detta med hänsyn
både till landskapet och människorna. Man hinner knappt in
i Halland förrän man känner att luften är en annan. Den är
saltare, hårdare. Det är atlantluft. Redan utblicken mot
Skel-derviken från toppen av Kullen i Skåne visar ett kustlandskap,
som verkar mellaneuropeisk typ med vida, mjuka båglinjer
av sand, ljusgrönt vatten som alltid över sandbotten i stället
för det gråblå i Östersjön med dess klipp- och stenkust. Halland
framträder med sin böljande horisont som en enda sandås och
över huvud taget ger Väst-Sverge det allmänna intrycket av
sand- och strandlandskap, omsvept av de starka vindarna från
en Atlant. Insjökaraktären, som är oförneklig i Öst-Sverge
och som ger det en mer idyllisk stämning mitt i kargheten,
har här i Väst-Sverge med andra ord ersatts av atlantkaraktär,
idyllen är bortblåst, landskapet är större och hårdare, folket
likaså.
Skåne avslutas i väster mellan Hälsingborg och Kullen och
sedan mellan Kullen och Hallandsås med ett slättland, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
