Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta är ett nytt Sverge som börjat träda fram i samband
med den växande samhällsbildningen. Så fort man i våra
dagars Sverge ser ett växthus dyka upp, kan man vara säker på
att ha ett samhälle i närheten, ty varje samhälle har numera
fått den ytterligt rekommendabla manin att vilja ha levande
blommor i hemmen och grönsaker: mest tomater men även
andra vegetabilier på matbordet, och företagsamma
småbrukare landet runt kring samhällena ha på detta sätt fått en
utmärkt binäring, vilken i många fall helt och hållet slagit ut
det ursprungliga mer primitiva jordbrukandet.
Och här nere i den småländska skogsbygden, just i
Kronobergs län, tillkom dessutom frukt-, speciellt äppleodling av
aktningsvärda proportioner. Sålunda uppgavs det, att bara vid
Urshults järnvägsstation skulle för några år sen frakten endast
för avsänd frukt ha stigit till 40.000 kr.
Det allmänna intryck, jag på detta sätt fick av Kronobergs
län var, att man där nått fram till en mångsidig
jordbruksdrift, spridd framför allt måhända på en hel rad smärre bi- och
stödnäringar: skilda avverkningar, fiske, fiskodling,
fruktodling, blomsterodling, alltsammans tydande samtidigt på
primitiva jordbruksorganisatoriska förhållanden och företagsamhet
hos folket. Det var på samma gång vackert, rörande och
beklämmande, då man betänkte hur mycken energi och god vilja,
uppfinningsförmåga, uthållighet och tålighet, som här
presterades och hur mycket, hur ojämförligt mycket mer detta folk
skulle få ut ur sitt strävsamma liv, om det bara kunde inse
betydelsen av organisation och ekonomiskt samarbete.
En ansats härtill var det sista och mest löftesrika jag såg
i detta län. Det var den betesförbättringsrörelse, som
igångsatts av länets hushållningssällskap,
– Först, sade mig själva initiativtagaren till denna rörelse,
slogo vi in på den vägen, att vi använde de medel sällskapet
anvisat, till att stödja bönderna vid deras anläggande av egna
småbeten på 1 à 1 1/2 tunnland, men som det visade sig, att
dessa bitar vanvårdades och förföllo, sedan väl
penningbidragen utbetalats, slogo vi in på en annan väg, nämligen den, att
sällskapet själv började anlägga stora beten på en 13—15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
