Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Till »Läran om den experimentella erotiken». Efter professor J. G. Wohlgemuth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tackande för angenämt ressällskap strax
försvann.
Sant att säga var Anna Litzelius ganska
glad, att professorn gick sin väg, ty hon tyckte
inte alls, att han varit vidare angenäm med
sitt eviga pratande om Karl XII och äppelträn
och allt det andra, och att han förklarat
»Carl» ful sårade henne. Och så detta malande
med fosterlandet! Hon hade aldrig i sitt lif
förut hört talas om fosterlandet. Det var inte
heller begärligt. Hon hade ju umgåtts så godt
som uteslutande med officerare, och de talade
aldrig om annat än befordringar, ordnar,
middagar, kortspel, kvinnor och baler. Hvar skulle
hon hört talas om fosterlandet? Det var ju
sålunda mycket naturligt, att hon var lite sur
på den odrägliga gubben, restrött som hon
blifvit dessutom.
Därför såg hon också på Ankarsparre,
nickade lite efter gubben och sade:
– Professorn var jude, herr Ankarsparre!
Då vaknade Ankarsparre upp, såg med
sina stela, allvarliga ögon på henne och
svarade:
– Han var svensk, min fröken!
Men då tittade Anna Litzelius under lugg
på Ankarsparre och tänkte:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
