Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att inte provisorn skäms! Magda låste
klaffen och gick hastigl ur rummet.
Snapsen halfsof på sin stol. Han
uppfattade icke hvad som sades, brydde sig
icke om att uppfatta det, allt del där var
bara ett otrelligl sätt att förhala tiden,
ansåg lian.
Då slog Tomas Indal på sitt glas.
»Mina ärade herrar* — sade han — ja,
sätt dig, Konon Kristoffer!... du är ju poet
nuförtiden igen, vill jag minnas, därför
säkert trött i versfötterna. Oeli jag förmodar,
med någon rätt, alt det är kvinnan du i
lönndom hembär din blyga, metriska
hyllning — det gör inte vår vän Villiamsson,
men han är också utan världsåskådning.
Ack, kvinnan! Nyss tillät jag mig de djupa
orden, att hon är en mycket stor
vidunderlighet. Till den slutsatsen har jag kommit
på många och olika vägar — olika hvar
gång jag nalkats henne, det är nu min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
