Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg var verkligen ej sådan, som hon hade tänkt
sig honom. Hon hade mycket misstagit sig på honom.
Hon hade trott, att han var vida bättre och ädlare,
än han nu hade visat sig.
För hans skull hade hon säkerligen en längre tid
varit både orättvis och ohöfiig mot baron Arthur.
Detta ångrade hon nu. Han hade ej fdrtjent
ett sådant bemötande af henne. Tvärtom, han hade
den allra största rätt att fordra både vänlighet och
artighet af henne. Detta skulle också hädanefter ej
saknas. Härnäst han kom, skulle hon vara hjertlig och
höflig. é
Och så skedde äfven, när den stolte baronen
påföljande morgon inträdde i öfverste ’Wernoffs salong.
Lilli var idel solsken och älskvärdhet.
Arthur, hvars tålamod flera gånger hade varit
nära att uppgifvas, kände sig förtjust och lycklig öfver
att hans anläggningar nu äudtligen^ade börjat bära
frukt, och innan dagen gått till ända, ryckte han
fram med en ny kärleksförklaring, än varmare och
ödmjukare än den första.
Lilli svarade honom vänligt, men nekade att ännu
fullt bestämma sig. — Hon hade, — sade hon, —
ännu ej kommit till fullkomlig klarhet rörande sina
känslor.
Arthur kände sig till en del belåten med hennes
förändrade sinnesstämning, till en del förbittrad öfver
uppskofvet.
Han anade, att detta härflöt från hennes sista
qvardröjande förhoppning om Georgs trohet och kärlek.
Hon hoppades nog* ännu att få återse honom och
finna, att hon misstagit sig i sitt omdöme öfver honom,
och sedan hon väl kommit till denna öfvertygelse, så
skulle hon säkert icke tveka att afvisa Arthurs kärlek
och fasthålla vid sina förra dåraktiga barnsligheter.
Denna tanke, hvilken egde mycken sannolikhet
för sig, satte den värde baronens blod i en viss
jäsning, en sak, som han dock lyckades dölja med så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
