- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
301

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-Ej ens hos markis del Aresoni i Florens? —
frågade Arthur leende.

— Nej, icke ens der.

— Hans fester voro er dock förr mycket i smaken.

— Jag tycker än, att de voro mycket präktiga
och angenäma, men det hindrar mig icke att föredraga
den, som ni gaf i går.

— Edra ord göra mig förtjust. Ni kan ej tänka,
fröken Lilli, huru kärt det är mig att på något sätt
kunna vara er till behag.

— Lilli visste ej, hvad hon skulle svara härpå —
hon teg alltså och såg med oroliga bllickar efter
öf-versten, som nu tyckte, att tiden kunde vara inne för
honom att aflägsna sig, hvilket han äfven gjorde, för
att bespara friaren obehaget af en tredje persons
närvaro.

— Fröken Lilli, — återtog Arthur, så snart de
blifvit lemnade allena, — under en lång tid har jag
nu njutit af en daglig sammanvaro med er, och under
denna tid har jag kommit till den öfvertygelsen, att
jag intet högre önskar än att få egna hela mitt lif
till beredandet af er glädje och lycka. Ni har blifvit
alltmera kär och dyrbar för mitt hjerta, tanken på er
gör lifvet ljust för mig; ni har varit den solstråle, som
skingrat bekymrets töcken, hvaraf jag en tid var
om-gifven — ni är det ännu. Viker ni från mig, så tar
ni mitt lifs sista och största fröjd med er; vill ni
deremot blifva min ledsagerska, så skall ni i mig se
er trognaste slaf. Jag vågar knappt tala med er om
min ställning här i verlden, men jag ber er dock
besinna, att min förmögenhet och min börd berättiga
mig till en plats i främsta ledet bland landets ädlingar.
Ni älskar glans och yppighet. — Jag har nog för att
tillfredsställa alla edra anspråk i det hänseendet, och
min kärlek bör vara er en borgen för, att jag äfven
skall göra det. Besinna er, dyra L>lli! Skul e ni kunna
gifva ert hjerta och er hand till den, som nu redan
ett år har älskat er glödande och troget? Skulle ni
vilja förena ert öde med en man, som visserligen lem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free