Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg öppnade dörren och gick ut. Kischry
påtog sin ytterrock och följde honom långsamt och
små-muttrande.
Det yar en fjerdedels timma senare.
Georg och Kischry inträdde i ett rum, matt
upplyst af skenet från ett enda vaxljus. Längst bort,
med armbågarne stödda mot ett bord och hakan
hvi-lande i båda händerna, satt en ung man, med ögonen
oafvändt riktade på ett bref, som låg uppveckladt
framför honom.
Han tycktes ej hafva hört de båda ynglingarnes
inträde.
— God afton, Rubrinsky! — sade Kischry,
närmande sig bordet, vid hvilket den unge mannen satt.
Denne såg förvåuad upp, och då han varseblef Kischry,
yttrade han:
— Jaså, det är du, Michael, hvad vill du?
— Endast förtälja dig, att en tscherkesserhöfding
i spetsen för en hel legion helvetesandar farit
härjande fram öfver staden samt omsider brandskattat
sennor don Carloti på 50,000 rubel, hvilka han nu
tänker bedja dig mottaga.
— Ditt skämt är dåligt, Michael; du vet, att mitt
sinne är nedtryckt. Lemna mig i fred med min
smärta!
Rubrinsky gjorde en betecknande åtbörd mot
dörren.
Kischry ryckte på axlarne och svarade:
— Du tillåter dig verkligen den oartigheten att
visa mig på dörren, fastän jag redan blifvit utnämnd
till minister och det till och med hos den fruktansvärde
Halem Bey, alla tscherkessers iman och hela Europas
tillkommande beherrskare.
Han slog sig för bröstet och vände sig mot
dörren, der Georg ännu qvarstod, samt sade:
— Träd fram, store iman* och förkunna sjelfdin ,
vilja för denne förstockade dåre, som vägrar att höra
din ringa tjenare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
