Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J>essa ord voro naturligtvis ställda till henne.
Han förstod tydligt nog hvad som föregick inom
henne.
För tio år tillbaka skulle någonting sådant hafva
förödmjukat henne och väckt hennes harm. Nu gjorde
det ingendera delen. Badzivil kunde ej förödmjuka
henne, ty hon visste ju, att hvarje ord af honom
till henne] utgick från den varmaste, ädlaste kärlek.
Men huru kunde han fordra, att hon skulle
försöka draga sina tankar och känslor från honom?
Visst hade hon lofvat tillhöra en annan; men
när denne andre hvarken uppfylde sina skyldigheter
mot henne eller motsvarade den minsta af hennes
fordringar, så .. .
Och dessutom — hvem kunde tvinga sitt hjerta?
Fanns det väl något medel i verlden, som kunde dämpa
en sådan känsla som hennes för Badzivil? Omöjligt!
Hon kunde visst försöka att sysselsätta sina tankar
något mindre med honom — och det var kanske just
det som han menade — men svårt skulle det dock
blifva.
Hon kände sig nedtryckt. Det föreföll henne så
bittert att just aflägsna det, som gjorde henne glad.
Var hennes pligt såsom maka verkligen så stor,
att ett sådant offer erfordrades, och hade hon, noga
räknadt, ens någon pligt emot Arthur? Hennes förstånd
stod stilla här. Saken var henne dunkel, och hon
suckade inom sig efter hjelp och ledning.
Just i detta ögonblick hördes en lätt knaokning
på dörren. Elisabeth for häftigt upp. En aning sade
henne, hvem som var i närheten.
Hon öppnade med osäker hand, och sekunden
derefter steg Badzivil öfver tröskeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
