Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ni är förmodligen den väntade”. Främlingen
bejakade detta med en böjning p§ hufvudet, och derefter
fördes han af den gamla qvrnnan in i ett stort,
underligt möblerad t rum, der hon bad honom taga plats
samt vänta några ögonblick, medan hon anmälde hans
ankomst. När den främmande hade blifvit lemnad
allena, afkastade han sin mössa och kappa samt
framtog en mask af svart taft, under hvilken han
skyndsamt dolde sitt ansigte. Derefter tog han plats i en
ländstol samt började att med granskande blickar se
sig omkring i rummet.
Lange hade han ej fortfarit med denna
sysselsättning, då en dörr tätt* bredvid honom öppnades, och den
gamla q vinn an åter visade sig samt bad honom stiga
upp och följa henne.
Han gjorde så och blef nu införd i ett rum af
ännu besynnerligare inredning än det förra.
Der var fyrkantigt och försedt med en stor, grå
spis, på hvars häll en koleld glödde och kastade ett
rödaktigt sken öfver de omgifvande föremålen. Det
förnämsta af dem var en qvinna, som satt på en pall,
nära intill spisen och tankfullt blickade in i elden, på
samma gång som hon med sina torra, knotiga händer
strök ryggarne på två svarta kattor, som stodo på hvar
sin sida om henne.
När den maskerade mannen inträdde, kastade
hon en genomträngande blick på honom, derefter
nickade hon och pekade på en ländstol af svart, utskuret
trä, som stod ett stycke ifrån spisen, midtemot der
hon sjelf satt.
Sedan denna stumma inbjudning var gjord, började
hon åter att stirra i elden, alltjemt strykande sina
kattor, hvilkas halfslutna, gulgröna ögon oafvändt följde
främlingens minsta rörelser.
Omsider reste den gamla sig upp och stötte med
foten till en stor, stålgrå orm, som legat i en ring
framför henne på golfvet.
Vid denna rörelse kunde man tydligare än förut
urskilja både hennes figur och anletsdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
