- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
42

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är möjligt, att detta ej hade behöfts, men
qvinnan är i allmänhet svag för att vara älskad och
leker gerna omkring en passion, som hon har
upp-tändt och 6om hon aer flamma. På samma sätt leker
flugan omkring ljuset och hvad blir följden för båda?
Oftast förbrända vingar; och när vingen är skadad,
så är flygten förbi, och de falla,. Tror ni, att en
verklig kärlek vill vara den eldslåga, som förbränner
det älskade föremålets vingar? O nej! Erukta alltså
ej för mig, men öfverlemna er ej heller åt eder egen
svaghet. Förlåt mig, men jag vet, att det är så, jag
vet det och står ändå lugn.

Det är just denna eder svaghet, som är orsaken
till mitt tal denna afton, ty det är hon, som tvingar
mig att resa, och innan vi denna gång skiljas, vill
jag säga er några allvarliga ord och framställa en
allvarsam bön till er.

Men jag ser, att ni är trött vid att stå, och jag
har ännu mycket att säga, tillåter ni, att vi sätta
oss ned?

Hon böjde bifallande på hufvudet, och de
lem-nade fönstret samt togo plats i de beqväma stolarne
invid bordet, helt nära intill hvarandra.

Ljusskenet föll härvid tydligare på dem båda, och
Radzivil märkte då, att den unga friherrinnan hade
en finare blekhet än vanligt utbredd öfver kinderna.

— Ni är litet uppskakad, Elisabeth, — sade han
mildt och böjde sig öfver stolskarmen emot henne, —
försök likväl att icke vara det, man bör ju kunna
tänka och tala om det, som tilldrager sig i hjertats
verld lika så väl som om andra saker. Det är ett
stort misstag att aldrig granska och i ljuset
framdraga sina känslor, utan låta dem ligga och växa och
ringla sig i halfskymning. Man vet ju ej då deras
egentliga form. Försök nu att gifva mig en vänlig
blick och säg, att ni ej är missnöjd med hvad jag
redan har sagt, och ej heller skall blifva det öfver
hvad jag kommer att säga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free