Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Dagarna gå så fort när man tänker, bli
så korta. Men livet blir längre. Och mig
kommer det väl till pass.»
»Min stumhet har jag börjat få riklig respekt
för, den liknar de dödas språk, och del är
så rikt, rikt, Sven, fastän tyst, de döda tala
bara om det tillkommande, därför är det så
tyst, vi hör dem inte. Deras vetande är mycket
förmer än vårt, mer än ljud.»
När jag vid ett tillfälle skämtal med henne
skrev hon: »Vad du är stygg, stygg, stygg,
Sven! Men det är bra, för då tar det visst
lång lid för dig att bli en så mäkta stor och
god mänska som meningen är med en sådan
en som du, och det länder många andra till
nytta. Dig hör heskäras en lui så hög ålder 1»
Och härtill hade hon fogat ett rörande tillägg,
avsett för en annan adressat: »Kom ihåg det,
Gud!»
Till slut de rader jag redan anfört och allra
sist offrade åt lågorna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
