Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
faller på dem de nyss gjorde spe av. Det är
dödens förtjänst. Och mäler vi honom med
den måttstock jag helt naturligt frestas alt
anlägga, åtminstone till sist: konstnär är han,
i sin art oförliknelig, Fullkomnaren. Livets
främsta och underbaraste skapelser, de stora
andarna .. . jag kunde också kalla dem: de
förtidiga . . . först när döden lagt sista handen
vid verket öppnas våra ögon, tvingas vi att
se . . . den höga resningen, proportionerna,
mästarinseglet. Det är dödens triumf över sig
själv och oss: odödligheten. Ja» — han gjorde
cn tvär, lite tafatt gest — »och nu slutar jag.
Mitt glas får slå orört, en skål för döden skulle
väl anses utmanande, jag bleve antagligen
ensam om den, de flesta mänskor känna sig
levnadsdugligare genom att glömma honom.
Jag däremot är glad att alltid . . . nej ... låt
inte mina kanske obetänksamma ord väcka
förstämning, det var ingalunda avsikten . . .
och om de gjort det, så förlåt migl»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
