- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
150

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men vi skulle så lusan heller inte gä därifrån. Des
Moines var en gäslfri stad, men delta var alt fordra
för mycket av det goda. Låt oss räkna efter! Tre
måltider om dagen åt tvåtusen landstrykare gör
sextusen måltider per dag, fyrliolvålusen måltider per
vecka eller etthundrasextioåttatusen måltider per
kortaste månad i kalenderåret. Ett ansenligt belopp. Och
vi hadc inga pengar. Det var Des Moines’ tillgångar
det gällde.

Staden var förtvivlad. Vi lågo där i läger, höllo
politiska tal och andliga konserter, drogo ut tänder, spelade
kort, idkade bollspel och åto vära tre mål om dagen.
Des Moines betalade. Så bönföll Des Moines hos
järnvägsstyrelserna, men där hjälpte inga böner. De hadc
sagt att vi icke skulle få åka, och därmed var den
saken avgjord. Hade vi fått tillstånd till det, skulle detta
ha varit att skapa ett prejudikat som de ej ville veta av.
Så att vi fortsatte att äta. Del var detta som gjorde
situationen så skrämmande. Vi skulle till Washington,
och Des Moines hadc fått lov alt ta upp kommunala
lån, om det skulle betala järnvägsbiljetter åt oss alla
— även om man hadc fått dem efter nedsatt taxa. Och
stannade vi mycket längre, skulle staden under alla
omständigheter bli tvungen alt la upp lån för alt
skaffa oss mat.

Men så fanns där ett lokalt geni som hittade på en
lösning av problemet. Vi skulle inte gå till fots. Gott!
Så skulle vi bli transporterade därifrån på annat sätt.
Från Des Moines till Keokuk vid Mississippi gick en
flod, Des Moines River, som var trehundra mil lång.
Den vägen kunde vi befordras, förklarade det lokala
geniet, och när vi då en gång blivit försedda med fly-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:52:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljvagabond/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free