- Project Runeberg -  När ljusens släcks /
8

(1912) [MARC] Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig plötsligt, men sätter sig lika hastigt igen. Tar en
blomma ur en vas på ett sidobord och börjar plocka
sönder den, blad för blad).

Erik Wendt (till Maud): Och nu skrattar ni åt
det! Ni som kvinna borde väl åtminstone ömka
henne, — ta’ henne i något slags försvar, — om inte
annat, så för ert köns skull!

Maud (upphör att skratta): Nå! Det var inte så
ovänligt menadt! Men jag kan inte hjälpa, att när en
kvinna sköter sin sak så illa, får hon stå sitt kast!
(Lutar sig tillbaka.) Men Irene har nu aldrig haft något
hufvud att tala om!

Harry Bille: Herre gud! — Hade det bara varit
nå’n stil på det hela! Om det hade varit frågan om
ett litet felsteg, — en kvinnlig kapris, hade ju saken lätt
kunnat utageras! — Det hade gett n’ån slags pikanteri
åt historien! Men en ”stor passion”! — Jag vet nästan
ingenting så vulgärt och gammalmodigt som de så
kallade stora passionerna! — Och de slutar alltid med,
att endera parten dabbar sig på något sätt och kommer
det hela att verka simpelt och löjligt. Är inte damerna
med om det?

Maud (skrattar): Joo, — det är jag visst det!
Och så kolossalt besvärligt, se’n!

Gabriel: Ja, allt för besvärligt för en så
bekväm natur som din i alla fall.

Maud (näbbigt): Åhå, var inte så säker på
det, du!

Erik Wendt (till Harry Bille): Jag kan nu inte
se det minsta ”löjliga” i den här saken. Och det
försvar man har för en kvinna i ett så’nt här fall, är väl
just det, att det varit en ”så kallad stor passion”, —
inte en ”kvinlig kapris”, som du förordar. Den
stackars lilla fru Gullner hör inte till den typ af lättsinniga
kvinnor, som . . .

Maud (afbryter skrattande): Som jag, menar ni?

Erik Wendt (som gått fram åter, stannar
plötsligt framför Maud med händerna på ryggen. Strängt):
Ja, — just som ni, fru Maud!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:52:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljusslacks/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free