- Project Runeberg -  Ljungars saga /
340

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Arvid Kurck och Hemming Gadd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föll den ena där han nyss rest sig upprätt, den andra
blef liggande där han läg.

Sedan Hemming Gadd, med makten af denna vältaliga
tunga, som så ofta besegrat Roms päfvar och
kardinaler, i början af September förledt Stockholm och
Kristina Gyllenstjerna att kapitulera, sändes han af kung
Kristian med en här till det sannolikt redan på sommaren
underkufvade Finland, för att äfven där »göra
unionen till sanning». Han var då åttatio år gammal;
men aldrig har en yngling om fem och tjugu år med
rastlösare verksamhet besegrat alla hinder mellan sig och
sin älskarinna, än denne gubbe inom föga mer än två
månader vände allt i sin väg till kung Kristians och
danska väldets förmån. Hans snille hade kort tid öfrig
att lysa: han måste begagna tiden, och han genomilade
denna höst södra Finland i alla riktningar. Den 10
November, två dagar efter Stockholms blodbad, bekräftade
han i Viborgs rådhus denna stads privilegier, och
en månad därefter stod han åter i västra Finland, utan
aning om att han där skulle finna sin graf.

En dag, säger vår berättelse, öfverraskades biskop
Arvid i Kuustö af ett okärt besök. Doktor Hemming,
som pratat omkull hela Finland, kom slutligen äfven att
försöka sin vältalighet emot dess sista bålverk. Men
han fann sin mästare.

När man såg dessa båda märkvärdiga män — den
finska kyrkans högreste, kraftfulle, ridderlige, men kloke,
varsamme furste och öfverherde vid sidan af den lille
hvitbårige åttiårige renegaten med hans spelande ögon,
hans fyndiga tunga, hans ännu vid en så hög ålder
utomordentliga liflighet — och när man såg dem, öga
mot öga, mäta mot hvarandra all sin vältalighet, all sin
statskonst, då såg man i deras personer den hierarkiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free