Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 29. Huru fru Ursula såg spöken i Ljungars slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljungars barn skall du ej röra,
Ljungars blixt skall dig förgöra.
Vredens dag
bådar jag!
Hvem jag är vet himlens höga
evigt klara stjärneöga.
— Jag fruktar dig icke, eländiga spöke! utropade
fru Ursula, ryckte från sitt bröst den gula topasen och
framhöll den mot gestalten. — Känner du detta tecken
med hvilket konung Salomo på sin tid beherskade
andarna? Fall ned till min fot, vanmäktiga fantom, och
tjena min vilja, ty jag äger makt att sönderslita det
bälte, som sammanhåller ditt lif!
I det att hon vid dessa ord hotande närmade sig,
vek gestalten undan, eller rättare dunstade bort, tilldess
att den slutligen skymtade blott som ett hvitt flor mellan
fönstergardinerna. Men allt hördes samma späda, susande
stämma hviska eller sjunga i en gäckande ton:
Mig kan du ej öfverraska,
jag är luft, och du är aska.
Fånga vinden, hejda strömmen,
bygg ett slott af morgondrömmen!
Lyckosten,
villosken,
mig kan du ej öfverraska:
jag är luft, och du är aska.
De sista orden hade ännu icke förklingat, då
gestalten redan försvunnit utan spår, likasom doftad bort
genom gardinerna, och ännu trodde sig fru Ursula
höra dess gäckande röst, då hon sköt undan gardinen
och såg forsens vågor glittra i solskenet med samma
enformiga, söfvande brus som förut, men numera utan ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0220.html
